Kunskap

Förmenande kunskap

I vårt upplysta samhälle tror sig alla veta mycket om väldigt mycket, men egentligen är det bara en massa godtyckliga uppfattningar. Det mesta här i livet väljer folk att tro på utifrån godtagbara skäl och personlig övertygelse. Ibland hänvisas till forskare i ämnen som sällan är genomlysta av andra forskare. Platon ansåg att kunskap är kombinationen av sanningar + trosföreställningar. Dina trosföreställningar kan du knappast förlita dig på, men det du tar för sant då? Du tar för sant att solen går upp på morgonen och att du just nu sitter och läser det här. Men vad vet du om världen, tingen och historien? Fördomar, utbildning, aukoriteter, vanföreställningar, arv och miljö och kulturtillhörighet har format dina uppfattningar, så det som är sant för dig är tveklöst inte sant för någon annan. Med detta för handen blir kunskap mer en fråga om sannolikheter + trosföreställningar, vilket reducerar begreppet kunskap att omfatta bara en mycket liten del av tillvaron. De flesta har enligt dessa premisser antagligen fattat litet om väldigt litet.

Att kritisera andras åsikter

När man (p.g.a. fördomar, utbildning, auktoriteter, vanföreställningar, arv och miljö och kulturtillhörighet) fastnar i en uppfattning, tappar man förståelsen för andras. Då lutar man sig tillbaka, trygg och bekräftad av likasinnade runt omkring. Men för att trovärdigt kunna motivera sin övertygelse och kritisera en motsatt föreställning måste man kliva ur sina förutfattade uppfattningar och försöka sätta sig in i det man anser otroligt. Först då ökar förmågan att efter egen tankeförmåga och urskiljning skapa en starkare intuitiv säkerhet på sanningen.

Förmågan att se helheten

Enligt ursprunglig forngrekisk definition betyder "rationell" (gre; ratio) förmågan att logiskt dela in en helhet i beståndsdelar. Dessa beståndsdelar kan analyseras hur länge som helst eftersom den rationella tanken inte har något helhetstänk. Ordet "intellektuell" (gre: intellectus) betyder ursprungligen ungefär "förmåga till visionär helhetssyn", "förmågan att förstå helheten utifrån beståndsdelarna". Är du rationell är det bra men utan intellekt kan du inte överblicka beståndsdelarna och se helheten. Med retorikens kraft vinner den rationella som standard en diskussion mot en intellektuell.

Bortom mekaniken

Modern forskning försöker förstå hur världen fungerar och ser ut. Newton inledde den moderna vetenskapen och hans upptäckter blev början att förstå de mekaniska processer som styr världen. Efter hand som vi lärt oss mer om hur världen fungerar och ser ut har vi lärt oss att påverka tillvaron till vår fördel. Men all vetenskap måste kunna återföras på någon materiellt påvisbar princip, inte själslig eller andliga princip. Materian, dvs. atomer och dess kemiska föreningar, är fundamentet. Men är kunskap bara förståelse av materian, eller är kunskap sökandet efter en mer grundläggande sanning? 

Evolutionsteorin är rätt men återförs bara till en materiell princip, att alla endast vill skaffa avkomma.

Cellernas omedvetna kemiska processer är orsaken att vi finns. Vi är maskiner, men är vi bara maskiner? Hur kan tankar och medvetande uppstå? Är de resultat av maskinell process?

Relativitetsteorin avslöjar att tiden och rummet är skenbara

Kvantmekanikens verklighetsbeskrivning stämmer inte alls med vår uppfattning om verkligheten. Kvantfysiken avslöjar att materian är skenbar och att allt bara är olika tillstånd av energier. Det kanske mest otroliga är att läget för något avgörs först när vi tittar på det. Innebär det att vi skapar verkligheten? Ger vi upphov till världen genom att finnas i den? I så fall är vi och världen två sidor av samma mynt.

När vetenskapen avslöjar att verkligheten inte är vad den synes vara uppstår en hypnotisk fascination och en helt oväntad misstanke att det bakom den moderna forskningens yta finns något fördolt, som kan avslöjas. Vårt fyrkantiga tankesätt gör det svårt att kontrastera äldre tanketradition, men faktum är att intellektuella med världshistoriskt inflytande; Kepler, Leibnitz, Newton, Brahe m.fl., sökte något mer än de offentligt bevisade. De sökte ett glömt förflutet, en dold hemlighet. De sökte den ursprungliga visheten.