3000 fvt: ANTIKEN

Antiken börjar med Sumerernas imperium i Mesopotamien och konungariket Egypten, och avslutas med Västromerska rikets fall 425 evt. Från antiken finns skrift bevarad vilket underlättar senare historieforskning.

3200 - 1792 fvt: SUMERISKA RIKET

Det sumeriska riket uppstår ur Ubaidkulturen i södra Mesopotamien, dagens Irak. Sumererna startar civilisationens vagga i tvåflodslandet. Flera stadsstater uppstår med lokala kungar. Sumererna kommer delvis från Indusdalen men är framför allt ett semitiskt folk, ättlingar till Noa.

Ventenskapliga avstamp

Sumererna tar ett rejält avstamp inom vetenskap, konst och arkitektur. De börjar använda kolonner till palats- och tempelbyggnader, de förbättrar skepps- militär- och jordbrukstekniken genom att uppfinna seglet, plogen och konstbevattningssystem, de förädlar medicinkunskapen, gör astrologi till vetenskap och kartlägger himlen och uppfinner utifrån den tidskalendern med veckans sju dagar, dygnets 12 timmar och timmarnas indelning i 60 minuter (när du tittar på klockan, beräknar matematiska problem eller vägleds av GPS är det sumerernas kunskap du använder). Till handelsmännens och jordbrukarnas glädje uppfinner de hjulet (3500 fvt) varpå transporter underlättas och effektiviseras, vilket gör att kulturutbytet når ännu längre. De klurar ut hur man gör glas och de upptäcker matematikens geometri och algebra och de revolutionerar världen genom att uppfinna skrivkonsten i form av kilskrift (3200 fvt). De två sistnämnda, skrivkonsten och matematiken, tvingas fram av ökad handel och samhällets allt mer komplexa organisation och administration, och inte minst för att rättvist fördela mark vid arv och skifte.

Babels torn

I Ur, mångudens stad, byggs 2100 fvt ett torn tillägnat sol- och fruktbarhetsguden Marduk, i Bibeln kallad Babels torn. Dess syfte är att göra stadens namn känt och att folket inte ska skingras.

3000 fvt: EGYPTEN

Faraodynastin inleds när landets folk enas under en enda kung år 3 000 fvt. Landets strategiska läge, omgivet av öken, hav och stora floder, gör landet svårt att erövra, och inte förrän 525 fvt går riket under. Forna Egypten har därmed jämte Kina världens längsta historia som eget rike.

Cheopspyramiden, den första av flera pyramidbyggen, står klar 2600 fvt och från 2300 fvt finns hieroglyfer, vilket underlättar framtida historieforskning. Egyptierna uppfinner bl.a. smink, bläck, vaxljus, vågar, dörrlås av trä, mm.

2000 fvt: Patriarken Abraham, hövding för en nomadisk folkstam vid staden Ur beger sig till Kanaan, där Herren befaller honom att offra sin son Isak på berget Moria.

2000 fvt: GREKLAND

Mykenska kulturen börjar när folkstammar från norr bosätter sig på halvön Peloponnesos varifrån de sprider sin kultur, känd för sin keramik, sitt guld- silver och bronshantverk, sin sjöfart och handel. Småkungar bygger borgar och med hjälp av sina adelmän tar de in skatt från bönderna i närområdena. Den mykenska kulturen når sin höjdpunkt på 1500-talet fvt. P.g.a. folkomflyttningar och invandring från norr på 1200-talet förstörs många borgar och bosättningar och den mykenska kulturens kungadömen försvinner.

2000 - 1450 fvt: MINOISKA KULTUREN

Atlantis

1792 fvt: Sumerernas rike går under.

Det sumeriska riket går under 1700 fvt när ett semitiskt folk som sedan några århundraden invandrat till Mesopotamien gör sig till härskare i området under sin kung Hamurabi. Ur, mångudens stad, jämnas med marken. En klagosång berättar:

O, fader Nanna, din stad ligger i ruiner...
Dess folk har strötts ut som krukskärvor.
Dess murar är rivna, klagan och jämmer hörs.
På de höga portarna där de brukade promenera
ligger nu bara döda kroppar.
På gatorna där de firade sina fester
ligger högar av lik.
Ur - både svaga och starka förgicks av svält.
Mödrar och fäder brändes inne i husen.
Barnen slängdes i vattnet
och spolades bort som fiskar.
Hustrun är övergiven och barnet är övergivet,
alla ägodelar har stulits.
O Nanna, Ur är förstört
och dess folk är skingrat.

 1792 - 539 fvt: BABYLON

Kung Hamurabis makt utgår från staden Babylon (8 mil söder om dagens Bagdad, Irak) som blir dåtidens största stad med sina 800 000 invånare och en av den tidiga civilisationens mäktigaste städer, ett kulturellt centrum berömt för sina ståtliga tempel och trädgårdar. Babylonierna vidareutvecklar persernas vetenskap. Kassiter, hettiter, assyrier och kaldéer rår i nämnd ordning över Babylon När kaldéerna styr landet kallas landet kaldéen.

1450 fvt: Atlantis sjunker

Ön Thera (dagens Santorini, norr om Kreta) försvinner i det största vulkanutbrottet i den kända världshistorien, ca 10 ggr större än utbrottet som ödelade Pompei. Den minoiska kulturen försvinner. Tsunamin utraderar nästan alla flottor och kuststäder runt Medelhavet och den vulkaniska askan skapar klimatförändringar i tre år, ända bort till Kina. Missväxt och död ändrade det politiska landskapet runt Medelhavet.

Fastlandets mer krigiska greker (mykenerna) utnyttjar katastrofen och erövrar drabbade områden för att själva utöka sin makt.

Exakt när denna katastrof hände vet man inte, och inte heller vet man exakt när den bibliska Moses levde. Tiden mellan katastrofen och Mose levnad beräknas dock vara högst något århundrade och kan därför förklara varför Egypten drabbades av bibliska plågor som mörker och förorenade floder.

1200-talet fvt; Trojanska kriget utspelas ca 1200 fvt och gällder herraväldet över den strategiskt kustbelägna staden Troja. I drabbningarna, som skildras i Homeros "Illiaden och Odysséen", erövrar grekerna makt och inflytande. Men redan på 1100-talet avtar grekernas makt pga stamkrig och den mykenska kulturen går under.

1100 fvt till 800 fvt: Grekernas mörka tidsålder orsakas av folkomflyttningar och nya folkstammar från norr som kommer med krigiskt lynne. Staden Sparta uppstår och blir en ledande stad, en militärstat vars invånare förespråkar ett krigiskt sinne i förening med lugn och samlad kraft, men även poesi och lyrik. Barnen skolas till soldater redan som små, de missbildade dödas redan som spädbarn. De erövrar grannfolk och gör dessa till statsslavar.

800 fvt: Grekland gror på nytt

På 800-talet får järnhanteringen Grekland att åter blomstra. Städerna utvecklar ett sammanfogat system av konkurrerande och självstyrande stadsstater men med en gemensam kultur och identitet, vilket skapar en stabilitet som gör att kulturen frodas. Den grekiska kulturens huvudingredienser är grekisk mytologi, litteratur, teater, arkitektur, konst, idrott och filosofi. Sparta och Aten tävlar om positionen som Greklands ledande stadsstat och rustar upp betydande krigsmakter.

550 fvt; PERSIEN (- 640 evt)

600 år fvt tränger skälvständiga och nomadiska folkstammarna in sig i södra Iran och grundar den persiska staten. I mitten på 500-talet fvt utökar kung Kyros landet och kan 539 fvt triumfartat tåga in i Babylon. Kung Kyros utfärdar världens första deklaration om mänskliga rättigheter om religionsfrihet och rättstrygghet och rätten att utöva sina seder och kulturtraditioner. Texten influerade grekiska tänkare och USA:s grundlag. Delar av texten finns ingraverad vid FN-byggnadens ingång och på

753 fvt: KUNGARIKET ROM

Staden Rom grundades enligt legenden 753 fvt. I början var den konungastyrda staden en av Etruskiens 12 förbundna stadsstater.

700 fvt: Den grekiska högkulturen

Grekernas välstånd leder till överbefolkning och städernas kungar etablerade ca 700 år fvt kolonier runt Medelhavet. Det leder förvisso till konflikter med fenicierna som också har sjöfartsintressen i Medelhavet, men med kolonierna sprids den grekiska kulturen vilket resulterar i en blomstrande konst- och högkultur, som även kom att influera romarna. Grekiska blir ett internationellt språk.

Rösträtt

Den blomstrande ekonomin leder till krav från medborgarna att vara med och bestämma. Städernas kungar och adel störtas och framtvingar en politisk reform. År 508 införs demokrati i Aten. Alla fria män över 20 år med atenska föräldrar får rätt att rösta. Andra städer i Grekland följde raskt Atens demokratiska ideal. Möjligheten att rösta gällde bara i viktiga frågor och skedde med handuppräckning eller att man skrev namnet på en person. Om någon fick alldeles för många röster ansågs denne ha för mycket makt och kunde utvisas ur landet i upp till 10 år.

Rösträtten tvingar de styrande att motivera sina beslut för folket, någon som aldrig skett förut. Grekland har vid sidan om antikens Rom ansetts som början på västerlandets moderna civilisation. Men all nästan all den teknik, religion och kultur som grekerna har går att spåra till den Mesopotamiska äldre kulturen. Allt västerländskt har sitt ursprung i öst, från det Persiska riket. Trots detta har vi inte kunnat förändra vår inrotade syn på varifrån vår kultur härstammar.

700 fvt: MAKEDONIEN

De makedoniska stammarna etablerar sig i de höglänta bergen ca 700 fvt. Ordet makedon betyder ”högländare”. Makedonien lyder under 5-400-talen under Persien och tvingas stundtals delta i strid mot grekerna, men införlivas alltmer med Grekland och får i slutet av 400-talet fvt även delta i de Olympiska spelen där annars bara greker deltar. På 300-talet utvidgar kung Filip II riket åt alla håll och lyckas med hjälp av  vapenmakt och politisk list även lägga Grekland under sig, bara Sparta håller stånd. Kung Philips son Alexander kommer bli den som utökar riket till ett imperium.

625 fvt: Kaldéerna
Mesopotamiens mäktigaste stam Kaldéerna tar makten. Kung Nebudkarnessar invaderar Jerusalem, förstör Salomons tempel och tar 15 000 judar som fångar till Babylon.

586 fvt; judarna förs bort i den Babyloniska fångenskapen efter att kung Nebudkadnessar förstört Jerusalem.

556 fvt: PERSISKA RIKET

Det persiska riket uppstår när kung Kyros den store besegrar och enar skilda folkgrupper. Riket blir dåtidens största och mäktigaste imperium och kung Kyros politik och militära organisation samt landets religion blir förebild för många makthavare, däribland Julius Caesar.

539 fvt: Perserna erövrar Babylon. Egypten har under en längre tid försökt att destabilisera Babylons maktställning när persernas kung Kyros tar makten över staden, men

525 fvt går antika Egypten under när perserna invaderar och avsätter faraonernas kungadynasti.

509 fvt; ROMERSKA REPUBLIKEN

Invånarna i staden Rom, som anser sig härstamma från Troja, förklarar sig självständiga från Etruskien år 509 fvt och grundar den Romerska republiken, styrd av två likställda konsuler. Staden ingår allianser med andra städer och växer sig starkare. Rom utgör efter en tid en fjärdedel av den kända världen, men få är de som uppnår makt och rikedom som inte är Romare. Senat, folktribun, fältherrar och lydstater.

4-300-talet fvt: Greklands klassiska år.

Trots turbulenta ofredsår kallas denna period för Greklands klassiska, varifrån västs konst-, kultur- och filosofitraditioner följer.

Persiska krigen

Grekland utsätts för flera angrepp från persernas kung Kyros och kung Xerxes och 480 fvt lyckas perserna t.o.m. bränna ner Aten. Men grekerna, med Aten och Sparta i spetsen, lyckas alltid slå tillbaka persernas framryckningar. Efter att grkerna vunnit det berömda slaget vid Marathon 490 fvt retirerar perserna tillbaka till sin skepp och sätter av mot det försvarslösa Aten. Den grekiska hären tvingas springa för kung och fosterland de 42 kilometerna tillbaka till Aten och hinner precis ställa upp på standen vilket skrämmer bort persernas flotta. Denna språngmarch är förebilden till dagens maratonlopp.

Peleponnesiska krigen

När perserna 470 fvt ger upp försöken att erövra Grekland börjar istället Aten och Sparta strida med varandra om Greklands herravälde. Atenarnas stridsmakt är sjöbaserad medan Spartas är landbaserad, vilket gör att de inte kommer åt varandra. Sparta lyckas förvisso en kort tid lägga Aten under sig, men större delen av det långdragna kriget består av härjningar som går ut över landsortsfolken. På 300-talet har konflikten försvagat hela Grekland. Sparta blir sig aldrig likt igen, men lyckas ändå undvika både perser och makedonier i ytterligare ett par hundra år, innan de successivt uppslukas av det Romerska riket och dess kultur.

Makedonierna

Makedoniernas Kung Philip II vill åt perserriket och utbildar en elitarmé. Philip utnyttjar det försvagade Grekland och år 338 fvt har alla grekiska stadsstater utom Sparta anslutit sig till honom, Aten visserligen först efter att ha stridit och förlorat mot honom. Philip skriver då ett brev till Spartanerna: "Om jag kommer till Laconia (Peleponnesos) kommer jag förstöra Sparta och göra er till slavar". Spartanerna, kända att vara kortfattade, skickar ett brev tillbaka med endast ett ord: "Om".

Kung Philip förbereder sig för en grekisk invasion av det Persiska riket- utan Sparta.

331 fvt: Alexander den store

Kung Philip mördas innan angreppet mot Persien hinner börja och istället är det hans son Alexander som gör Makedonien till ett världsrike när han år 331 fvt erövrar persernas imperium, där bl.a. Egypten ingår.

Philip skriver ett brev till spartanerna: "Om jag kommer till Sparta kommer jag förstöra staden". Spartanerna svarade med ett brev där det bara stod ett ord: "Om."

Alexander imponeras av Babylons prakt, och mötet med östs kultur och religion får honom att inse hur mycket den redan påverkat hans egen. Hans erövringar bidrar till ett intensivare kunskaps- och kulturflöde från öst till väst, ett flöde som fortsätter långt efter hans död.

År 146 fvt: Makedonien och Grekland blir Roms lydstater

Grekerna ber den romerska kejsaren om hjälp att frigöra sig från Makedonien. Det slutar med att Rom, som vill utvidga sitt imperium, anfaller och erövrar Makedonien men samtidigt gör Grekland till romersk provins. (Grekland blir självständigt år 330, Makedonien inte förrän år 1992.)

Åren 125-121 fvt regerar drottning Kleopatra i Grekland, men det stora imperiet är svårt att hålla samman. År 66 fvt, efter ideliga uppror, avsätts kungadynastin av den romerska kejsaren Pompejus.

ROMERSKA KEJSARDÖMET

Julius Caesar

Rom är ännu en republik, styrd av konsulerna Sulla och Marius, två krigsmän som det råder närmast inbördeskrig mellan. Julius Caesar är ingift i Marius släkt, så när Sulla slutligen driver Marius till landsflykt och blir ensam diktator väljer Caesar att fly Rom. Han återkommer när Sulla är död och jobbar en tid som diplomat och åklagare. Under en av sina resor tas han tillfånga av pirater på Egeiska havet, vilka kräver 20 talenter för att frige honom. Caesar blir förnärmad och tycker han är värd mer och lyckas ordna fram hela 50 talenter till piraterna. När han frisläpps anlitar han några soldater och fångar piraterna, som han sedan korsfäster och skär halsen av.

Caesar blir stabsofficer i Romerska armén och gör en enastående karriär, fylld av intriger och fälttåg. Han utmanövrerar motståndare i maktens centrum, som ofta får sätta livet till, och får så mycket makt att han i princip kan göra vad han vill som ensam diktator. Han utökar imperiet att omfatta Gallien (Västeuropa), Afrika och Egypten. I Egypten gör han Kleopatra till härskarinna och hon föder honom också en son. Caesar drar vidare till Mindre Asien och lyckas efter mycket besvär kuva ett väpnat uppror. För att ge intryck av en övertgande seger skriver han till Rom: "Veni, vidi, vici" (Jag kom, jag såg, jag segrade). År 55 fvt seglar han över kanalen och börjar erövra Britannien.

Efter att ha kväst ett uppror i Spanien utses Caesar till diktator på livstid, men mördas strax därefter, år 44 fvt,  med 23 knivhugg av några sammansvurna som anser hans makt för stor.

Roms förste kejsare Octavius

Caesars efterträdare och systerdotters son Octavius berövar fältherrarna sina soldater och tar ensam kontroll över Roms alla legioner, en åtgärd som gör senaten mycket mer följsam. Octavius inleder en era av fred kallad Pax Romana, där löften om beskydd ökar provinsernas lojalitet och därigenom skapar stabilitet och fred inom riket. Bara frontkrigen fortsätter, och genom snabba erövringar i alla riktningar utökas riket till ett imperium. Som Roms förste kejsare tilldelas Octavius namnet Augustus, "den ärevärdige". Han reformerar skattesystemet, utvecklar vägnätet och inrättar ett polisväsende i Rom.

År 324: Romarriket kristnas och en formell kyrka inrättas.

År 395: Romerska riket delas. Västrom, Östrom

År 476: Västromerska riket faller.

Drygt 30 år efter att Rom lämnat Britannien och ett par århundraden av gränskrig med Hunner och invasioner av både Vandaler och Goter avsätter slutligen germanerna Västroms sista kejsare, vilket markerar början på Europas medeltid.