FÖRHISTORIEN

Tiden innan människan skrev ner sin historia förmedlades den genom muntliga berättelser och sägner från generation till generation.

NOMADISKA JÄGARE/SAMLARE

I grupper om 20-30 individer är vi ständigt rörliga i jakt på ätbara växter, djur att jaga och fiskar att fånga.

För;

115 000 år sedan börjar nedisningen på det norra halvklotet.

Ca 60 000 år sedan lämnar vi Afrika. Den massiva isen hindrar oss att befolka norra halvklotet och på södra halvklotet råder torka eftersom isen binder jordens vatten. I Mellanöstern och Afrika lever vi mestadels i en sand- och stenöken och populationen människor på jorden blir inte fler än 10 000. Spridda i små grupper hotas vi ständigt av utrotning.

50 000 år sedan dör Homo erectus ut.

24 000 år sedan dör de sista neanderthalarna vid Medelhavet.

20 000 år sedan når ismassorna sitt maximum, med kilometertjock is över en tredjedel av jordens yta (dagens Nordamerika, Skandinavien, Brittiska öarna ner till tyskland och Frankrike). Vi har spridit oss över jorden, men det hårda livet kräver nya och oprövade färdigheter för att överleva.

15 000 år sedan domesticeras orädda vargar som vill åt mat. Fienden blir vår vän och hjälper oss att jaga.

10 000 år sedan börjar planeten börjar bli varm igen och vi blir 1 miljon människor på jorden. Några av oss har följt den krympande isen norrut och lever på den karga tundran som isen lämnar efter sig. De som stannar söderöver får se hur det torra landskapet snabbt förvandlas till vidsträcka skogar och grässlätter.

Göbekli Tepe

I slutet av istiden, 10 000 år fvt, strax efter att någon dödat Skandinaviens sista mammut, händer något märkligt. I Göbekli Tepe, i dagens sydöstra Turkiet, slutar en liten grupp människor att vandra. Med enkla stenåldersverktyg, innan människan har utvecklat keramik eller verktyg av metall, bygger de en samling boningshus. De odlar inte jorden och håller inga djur utan konsumerar vilda växt- och djurarter. Men platsen är inte heller i huvudsak en boplats, utan fungerar som en ceremoniplats för offentliga ritualer, en pilgrims-destination för tillbedjare från många mils håll. På platsen reser de konstnärligt utformade T-formade monument, varav en del väger mellan 40 och 60 ton. Hur de hugger ut och reser dessa tunga stenar är en gåta.

Religion före samhälle

Teorin att religion uppstod efter samhällsbyggandet för att hantera sociala problem i större grupper . Den religiösa byggnationen i Göbekli Tepe är den äldsta man känner till och den visar att religion fanns före samhällsbyggandet.

9000 fvt; BOFASTA JORDBRUKARE

Övergången från nomadisk jägare/samlare till bofast åkerbrukare och boskapsskötare är kanske den mest omvälvande förändringarna i människans historia. Den s.k. neolitiska revolutionen inleder den yngre stenåldern och är början till vår moderna civilisation.

Den neolistiska revolutionen

Någonstans i bördiga halvmånen slänger en kvinna (?) vildvete i spillhögen och upptäcker att det gror. En skäppa vete räcker till hela 70 brödlimpor, och hon behöver bara så ett tunnland för att föda 100 ggr fler människor än jakt gör. Varje kalori som går åt vid plantering ger hela 50 tillbaka. I samma stund som denna första jordbrukare inser att man kan utnyttja naturen för sin överlevnad förändrar hon världshistorien. Vete börjar odlas storskaligt och jordbrukssamhället sprider sig mycket snabbt till både Europa och Asien. Det är invid bördiga flodstränder som Eufrat och Tigris, Gula floden, Ganges, Donau och Elbe som människan blir allt mer bofast.

Ungefär samtidigt men oberoende uppstår jordbruket i Mellanamerika, och når Skandinavien ca 4000 år fvt.

Nya levnadsvillkor på gott och ont

Jordbrukandet och permanenta bosättningar leder till en teknisk utveckling. Hus börjar byggas av soltorkat tegel och successivt börjar man också hålla sig med tamboskap som får, getter, grisar och höns. Sjukdomar som syfilis, tbc och smittkoppor uppstår för att vi lever nära djuren, och att ha mark och djur är hårt och ansträngande och som jordbrukare blir livslängden kortare än jägarnas. Om skörden slog fel är det inte lika lätt att dra vidare som på den gamla jägar- och samlar­tiden, och det kan dessutom blossa upp strider mellan olika samhällsgrupperingar.

• 8 500 fvt är inlandsisen i höjd med Stockholm. Isen har tryck ner landskapet så att Halland, Småland, Skåne och Blekinge är en ö.

8000 fvt; byar

• Jeriko, världens äldsta stad, är från denna tid.

Ökad befolkningstäthet

Med tryggad matförsörjning följer ökad befolkningstäthet och byar med ca 200 invånare börjar växa fram runt jordbruken. Ledaren uppstår, ofta smart och karismatisk, men samhället är ändå mycket jämlikt, utan stora sociala skillnader. Husen skiljer sig inte mycket i storlek, och det finns ingen formell ledning eller administrativa centra.

Megabyar

De första megabyarna uppstår med uppåt 8 000 invånare, ofta omgärdade av skyddande murar. Man reser religiösa tempel och präster får stort inflytande över folk. Jordbruket utanför samhällena ska nu försörja allt fler människor vilket tvingar fram ny teknik för skörd och konstbevattning. Alla kan inte längre vara jordbrukare, samhällsbyggandet kräver att vissa specialiserar sig i olika hantverk varpå yrken som snickare, krukmakare, textiltillverkare och murare dyker upp. Överskott från jordbruket fördelas solidariskt till de som själva inte är bönder.

Ubaidkulturen (5900-4300 fvt) kring tvåflodslandet, tempel till gudinnan Ninhursag och småskalig med rikt dekorerad arkitektur. Föremål i lera, koppar och järn. Staden Ur uppkommer under perioden.

5500 år fvt; återgång

Megabyarna överges och vi återgår att leva i samhällen om ca 200 individer.
Megabyarnas sociala system och brist på struktur var ett arv från ett nomadliv som jägare och samlare. Nomadlivet förutsatte en platt social struktur utan egentlig hierarki och att man delade lika på resurserna. Girighet eller ensidig maktutövning var till skada för gruppen och kunde inte tillåtas. Detta fungerade i en liten grupp eller i en by med begränsat antal invånare, men när det flyttades över till megabyn föll det samman.
I de stora byarna med tusentals invånare kände inte alla varandra längre och en social hierarki blev nödvändig. Befolkningen behövde representanter som kunde föra deras talan och en administration och något skriftsystem för systematisering av rättigheter, skyldigheter och ägande. Det krävs även en organisering och uppdelning av arbetsuppgifter, vilket leder till en social uppdelning.
Men detta kom aldrig till stånd i de neolitiska megabyarna. Tvärtom gjorde man allt för att behålla den flacka sociala strukturen, ­vilket ledde till ständiga inre slitningar och konflikter mellan klaner och familjer och till megabyarnas undergång.

• 4000 fvt når jordbruket Skandinavien

4000 fvt; städernas comeback

När städer efter något årtusende gör comeback finns en ganska stel social struktur med kungar, präster och shamaner, arbetare, jordbrukare, krigare och slavar. Effektivt jordbruk ger överskott, folk kan göra annt än att odla. Yrkesgrupper.

• Adam och Eva; Enligt Bibeln är detta ungefär samma tid som när Adam och Eva förvisas från paradiset när de äter från kunskapens träd. Genom sin makt över naturen och elementen har de förlorat sin plats i Eden.

3 500 år; BRONSÅLDERN

• 3 300 fvt; stenåldermannen "Ötzi" mördas när han vandrar över Alperna. När man hittar honom nedfrusen på berget år 1991 evt finner man hans bronsyxa, ryggsäck och skor vara väldigt avancerade, vilket avslöjar att människans kunnande och teknik uppstod långt tidigare än man tidigare trott.

Handel och rikedom

Brons gör vapen och verktyg starkare och dessutom skimrar det som guld i smycken och prydnader. Den sällsynta metallen blir en mycket lukrativ handelsvara som äventyrliga köpmän färdas både långt och gärna för att sälja eller köpa. En handelsklass uppstår, där enskilda personer skaffar sig stora rikedomar.

Handelsresorna medför att en likartad kultur- och föreställningsvärld får fäste över större områden.

Stadsstater och sociala samhällsklasser

Välståndet låter städer kontrollera allt större områden och vissa blir så mäktiga att de börjar fungera som stadsstater. Men förmögenheterna fördelas inte rättvist för nu finns kungar och präster och höga administrativa tjänstemän i varje stad som lägger beslag på de stora pengarna i form av tributer och skatter. Samhället blir under denna period allt mer ojämlikt och indelat i klasser, där de mäktiga och rika markerar sin status med påkostade palats, smyckade tempel och monumentala gravar.

Religioner anpassas

Som en naturlig följd uppstår nya religioner som understöder de nya samhällsförhållandena. Gamla gudar omdefinieras och nya gudar som representerar t.ex. krig, hantverk och resor uppstår.

Härskarkrig

Stadsstaterna är multietniska och flera språk talas. Lojaliteten ligger inte i det etniska eller till ett visst språk utan till kungen i stadsstaten. Rivalitet - som alltså bara grundar sig i maktpolitisk, ekonomisk och materiell avundsjuka - uppstår mellan olika makthavare, och regelrätta härskarkrig börjar förekomma. När ett större kungadöme erövrar ett annat uppstår stormakter och först ut är det sumeriska riket, vars uppkomst också inleder antiken.