EVOLUTIONEN

FRÅN MÄNNISKOAPA TILL MODERN MÄNNISKA

Gränsen för vad som kan kallas människoapa och primat är diskutabel.

35 miljoner år sedan; MÄNNISKOAPOR

Enklare redskap

För 35 miljoner år sedan utvecklas ett 20-tal arter av människoapor varav många lever samtidigt, oklart vem som är släkt med vem. Människoaporna har förmågan att använda enklare redskap men lever fortfarande  i träd och äter växter.

• 12-15 miljoner år sedan; orangutangens förfader utvecklas från vår gren.
• 7-9 miljoner år sedan: gorillans förfader utvecklas från vår egen gren.
• 7 miljoner år sedan; chimpansens förfader utvecklas från vår egen gren och är därmed vår närmaste släkting.

Upprätt gång

För 5 miljoner år sedan börjar vi gå på två ben. Övergången till upprätt gång tar tid och sker i små förändringar åt gången. Antagligen beror det på klimatförändringar som förvandlar gröna skogar till glesa savanner. Den öppen savannen är farligare än en tät skog och att kunna gå upprätt är mer fördelaktigt för att upptäcka faror, men även att jaga. Den givna fördelen blir att det är lättare att kasta sten och spjut eller tillverka vapen och andra verktyg.

3,7 till 2,9 miljoner år sedan - Lucy

Australopithecus afarensis, lever bara i Afrika. Längd: cirka 1,50 meter, vikt: 30-70 kg, ganska liten hjärnvolym: 400-500 cm³. Trolig förfader till människan. Upprättgående men klättrar utmärkt och har inga problem att springa på alla fyra, en förmänniska som möjligen lever nära sjöar och vattendrag där den hittar föda. Kallas populärt Lucy eftersom man spelade Beatles sång Lucy in the sky with diamonds under utgrävningen i Etiopien 1974.

23 tim, 58 min och 43 sek; HOMINIDER

För 2,5 miljoner år sedan uppstår släktet Homo, samma släkte som vi själva tillhör. Släktnamnet Homo kommer från det latinska ordet för människa; homines. De springer på 2 ben och strider med 2 armar och deras hjärnvolym är större vilket leder till ett kunskapssprång med t.ex. tillverkning av stenverktyg. Hominiderna inleder således stenåldersepoken.

Varför fick vi större intelligens?

Överlevnad tycks vara organismers enda mål, evolutionsmässigt sett, och intelligens är inte nödvändigtvis någon fördel ur överlevnadssynpunkt. Större hjärna och därmed ökad intelligens är därför ingenting som evolutionen strävat efter tidigare. De mest långlivade varelserna och organismerna på jorden är små och enkla, som fiskarna, mössen eller bakterierna. Att människoaporna tycks ha utvecklat en högre intelligens först i ett relativt sent stadium tyder på att det inte har funnits en självklar evolutionär utveckling åt en större hjärna.

Intelligens är högaktat av dagens moderna människor, men ur evolutionistisk synvinkel finns mer nackdelar än fördelar med en stor hjärnkapacitet. Intelligens kräver en stor hjärna vilken kräver mycket energi och proteiner och därför ett stort matintag, dessutom av en viss kost. Intelligens kan ha fördelar vad gäller överlevnad, men vår intelligens verkar vara resultatet av en slump.

Det sprang omkring flera arter av släktet Homo i Afrika för 2 miljoner till 300 000 år sedan, ofta flera samtidigt. Gränserna och övergångarna är inte skarpa, men här listas några av de viktigaste:

Enkla stenverktyg

• Homo habilis, "den händiga människan", lever för 2,5 - 1,9 miljoner år sedan. Med sina 1,3 meter och oproportionerligt lång armar är arten den minst lika den nutida människan. De har förmåga att tillverka enkla stenverktyg för att skära och hugga och karva och jaga, men troligen är de mer samlare än jagare och var själv jagad av diverse rovdjur.

Mer avancerade stenverktyg

• Homo ergaster, "den arbetande människan", lever i Afrika för 1,9 till 1,4 miljoner år sedan. De tillverkar flera verktyg som stenyxor och stenklyvare. Ca 1,80 m lång.

Eld, båt, tar hand om döda

• Homo erectus, "den upprättgående människan", lever för 1,8 miljoner - 50 000 år sedan och är den första hominiden som sprider sig från Afrika till Asien och Europa och finns faktiskt på Java ända fram till för 50 000 år sedan. Med dåtidens största hjärna (dryga litern). De lär sig att bygga båtar som de tar sig till öar i Sydostasien med, och de lär sig kontrollera elden. Som de första hominiderna placerar de sina döda på speciella platser och är den första människoarten som kan tala. Deras språk bör ligga på en nivå någonstans mellan chimpansens och människans.

Tal, smycken, begravningar, symboliskt tänkande

• Homo neandertalensis sprider sig från Afrika till Europa och delar av västra Asien för 350 000 år sedan. Grövre byggd men lika lång som samtida sapiens. Neanderthalarna har förmågor som liknar den moderna människans; de talar, tillverkar stenredskap och gör också smycken vilket visar på symboliskt tänkande och förmåga att skapa en kultur. De begraver (åtminstone så småningom) sina döda och verkar ha föreställningar om själen och efter-döden teorier.

23 tim, 59 min och 57 sek; HOMO SAPIENS (kallas ibland Cromagnon)

För ca 200 000 år sedan uppstår Homo sapiens, "den vetande människan", i Östafrika, i närheten av Etiopien. Den nya arten uppstår mycket fort och är ytterst nära att dö ut redan i ett tidigt stadium pga. Pga. klimatförändringar och andra svårigheter blir de inte fler än något tusental individer under de första årtusendena. De är kortvuxna och slanka , svagare och långsammare än sina förfäder, men med fingerfärdighet och förmåga att tillverka vapen som kan döda på avstånd. De har mörk hud och krulligt hår som skyddar mot solen och deras intelligens är ungefär som vår. Deras hjärnkapacitet är dock större än genomsnittet för moderna människor.

Avancerat symboliskt tänkande

• För ca 120 000 år sedan utvecklar människan förmåga till avancerat symboliskt tänkande. Regelrätta begravningar dyker upp, där man bygger eller gräver utrymmen åt de döda, som sedan täcks över. Ungefär samtidigt börjar man bruket med gravgåvor som läggs ner hos den döde, t.ex. tillverkade dekorationer, smycken och djurben, vilket visar på en föreställning om ett dödsrike som de döda färdas till. Gravgåvor brukas till en del av även neanderthalarna.

Vi har genom evolutionen nu erövrat de förmågor som gör oss till människor;

1. Intelligens
2. Språkförmåga
3. Anpassningsbarhet (förmåga att bo nästan överallt på jorden)
4. Finmotorik, vilket hon bl.a. använder till att tillverka verktyg och vapen.
5. Förmåga till abstrakt tänkande (känslor, empati, orsakssamband, symbolspråk etc.), vilket bl.a. mynnar i förmågan att utveckla samhälle, religion, vetenskap, teknik och konst.
6. Avancerat symboliskt tänkande.
7. En tydlig föreställning om andevärlden och livet efter detta. Hon utövar mer komplexa religiösa ritualer, begraver sina döda och har en tydlig omsorg om sina sjuka och gamla.

För 100 000 år sedan lämnar Homo sapiens Afrika och sprider sig till områden kring östra och södra Medelhavet. Gruppen överlever dock bara i drygt 10 000 år.

Fiskeredskap

• För 90 000 år sedan tillverkar de fiskeredskap.

Afrika befolkas

• För ca 75 000 år sedan rör sig några grupper söderut och befolkar Afrika. Den svåra afrikanska miljön tvingar fram genetiska förändringar vilket leder till nya grupper med muterade gener. Detta förklarar varför befolkningen i Afrika idag genetiskt sett skiljer sig mer från varandra än folkgrupper i övriga världen.

Kläder

• För ca 70 000 år sedan började människan använda kläder. (Genom att studera klädlössens DNA har man åldersbestämt deras art. Klädlöss skiljer sig nämligen från andra löss.)

23 tim, 59 min och 59 sek; HOMO SAPIENS SAPIENS VANDRAR UT UR AFRIKA

För ca 60 000 år sedan, samtidigt som människan verkar göra ytterligare ett kunskapssprång, vandrar ännu en liten grupp människor ut ur Afrika, via Saudiarabiska halvön. De kan vara så få som bara ett tjugotal, och den här lilla gruppen kommer bli stamföräldrar till alla människor utanför Afrika; Homo sapiens sapiens - människan som vet att hon vet.

Några rör sig norrut in i Europa, medan en annan grupp drar sig österut mot Asien. I båda världsdelarna stöter de på neandertalare med vilka de blandar sig och skaffar barn tillsammans med. Människorna i Asien beblandar sig även och får avkomma med Denisovamänniskan, en kusin till Neanderthalarna. Efter blandningarna sprider sig Homo sapiens vidare, vilket förklarar den genetiska likheten mellan jordens alla folk. Idag har alla människor med ursprung utanför Afrika ett genetiskt arv efter neandertalaren, ca 4 % av arvsmassan kommer från dem. Vissa mindre folkslag i Asien, bl.a. aboriginerna, har ett lika stort genetiskt arv från Denisovamänniskan (som dör ut för ca 40 000 år sedan).

För 50 000 år sedan är Amerika koloniserat, av en folkgrupp med samma ursprung som de australiska aboriginerna. Därefter tränger nya grupper in från Asien och för 10 000 år sedan har hela Amerika befolkats av dessa nya grupper och ursprungsbefolkningen utrotad.

För 24 000 år sedan lever den sista krympande population av neanderthalare vid Medelhavet och kort därefter dör de av okänd anledning ut.