Atomens historia

År 1897 upptäcks elektronen och år 1909 upptäcks atomkärnan som elektronerna roterar runt. Båda upptäckterna visade att atomer inte var odelbara.
År 450 fvt antar Demokritos att om man delar materien i mindre och mindre delar, kommer man till slut ned till så små delar att de inte går att dela längre. Något annat vore filosofiskt oacceptabelt. Han kallar dessa minsta beståndsdelar för atomer, från grekiskans atomos vilket betyder odelbar.
Men de tidigaste tankarna om att materien består av odelbara minsta enheter kommer från Indien på 600-talet fvt. När enheterna kopplades ihop, drivna av Guds vilja, skapades materia och objekt.
På 1100-talet uppstod inom den muslimska världen en atomteori som byggde vidare på både den hinduis­tiska och den grekiska. Enligt den var atomer det enda materiella som verkligen existerade, allt annat var tillfälligt. Man ansåg även att det kunde finnas partiklar som var mindre än atomen.
På den här tiden var atomteorin mer eller mindre förkastad och bortglömd i västvärlden. En viktig anledning till det var att kristendomen, som förespråkade läran om de fyra elementen; jord, luft, eld och vatten.