SJÄLEN

Egypterna försökte få människans själ att efter döden frigöra sig och likt en ljusstråle färdas mot horisonten vilken var portalen till den eviga Världen bortom. Några av de absolut första texterna man hittat från Egypten beskriver denna resa, vilket påvisar betydelsen de tillskrev dessa mysterier och som fortsatte att vara det ända till århundradena efter vår tideräkning.

Dödsboken

Utdrag från Dödens bok finns skrivet i djupa gravkammare i pyramider redan på 5000-talet fvt. Den innehåller psalmer och besvärjelser och instruktioner som används för att styra den dödes själ mot världen bortom. På vägen dit måste själen övervinna flera demoner och monster. Det kan tyckas vidskepligt, men konsten och symbolerna är symbolik för hur universums struktur, verkligheten, medvetandet och själen är beskaffade.

Eftersom människan även är icke-fysisk är Dödsboken även en handbok om hur man övar sig att dö, hur man frigör själen från kroppen medan den fortfarande lever och låter själen färdas till världen bortom, gudarnas hemvist. Väl där kan man erövra insikter om själva verkligheten som gör det möjligt att påverka både det inre och det yttre.

Själen delas in i nio enheter, där bl.a. moral, intellekt och medvetande har potential att fly den jordiska sfären och bege sig till världen bortom. "Ka" (den gudomliga livgivande kraften som bl.a. ger kroppen liv) kan gå in i statyer eller andra avbildningar som representerar den döde. "Ba" (det vi skulle kalla själen, inre identitet, medvetandet) avbildas som en fågel svävande över kroppen. Ba skyms av verklighetens buller och krav så för att upptäcka "Ba" medan man är levande krävs att man försätter kroppen i vila, drar tillbaka medvetandet i kontemplation och koncentrerar själen till sitt inre jag. När Ba frigörs kan man lära känna Akh, (union mellan Ka och Ba, gudomligt inre ljus. Hieroglyf: Ibis.) sin andeversion som har förmågan att helt fly kosmos begränsningar och erhålla gudomlig visdom och iniskt. Man blir Akh och inser att man inte är beroende av sin kropp, man bara lever i den.

Herodotos sa sig ha bevittnat dessa egyptiska mysterier, men är bestämt tystlåten om sina erfarenheter kring det. Sokrates säger att "sanna filosofer måste öva på att dö". Pythagoras skolades i Egyptien, Platon reste dit och influerades.

Magiska formler

När en människa dör läggs kroppen i en underjordisk begravningskammare som fungerar som en länk mellan den fysiska världen och underjordens Duat. Den dödes livskraft, stannar kvar i kroppen, medan själen och hjärtat beger sig av till Duat. Magiska präster står vid den döda kroppen och läser magiska formler ur Dödsboken för att vägleda och skydda den dödes själ och hjärta under den farliga färden i dödsriket.

Färgkarlen

Först måste de passera Gryningens sjö. Färgkarlen hämtar endast den som kan hans namn och väl ute på sjön lurar faror för de ogudaktiga. Om själen och hjärtat tar sig över på andra sidan är de tvungna att passera en serie av portar bevakade av andar med groteska utseenden som prövar den dödes själ.

Tribunalen

Målet för resan är Osiris tronsal; De två sanningarnas sal. För att få komma in måste själen veta vad tronsalens port heter. Inne i Osiris sal ställer guden Toth själen inför 42 domare som vardera anklagar själen för varsitt brott. Om själen kan förklara sig oskyldig tar Toth fram hjärtat och ställer inför en våg flankerad av gudarna Ma'at och Anubis.

Vågskålen

Anubis, dödsrikets "vakthund", lägger hjärtat i en av vågskålarna medan Ma'at drar Sanningens fjäder ur sitt hår och lägger i den andra. Toth (grekiska Hermes), vishetens gud, väger hjärtat mot Ma'ats fjäder och avger sedan domen.

"Skärselden" eller himmelriket

Om den döde inte klarar provet blir hjärtat genast uppätet av Ammit, den kvinnliga demonen som i vissa traditioner lever i en underjordisk sjö av eld. Den dödes själ måste återvända till kroppen där den förblir orolig i evig tid.

Om hjärtat är rent och den döde klarar vägningen hämtar Osiris den dödes livskraft som tillsammans med själen blir till en Akh, en ren och välsignad själ. Akh färdas likt en astral ljusstråle mot österns horisont där solen stiger upp, in i paradiset där Osiris härskar, platsen för de evigt levande. Själen är nu fri och kan röra sig mellan de två världarna. Som en ande kan den besöka människorna på jorden.

Att frigöra själen medan man lever

Det fascinerande, och som kullkastar teorin att egyptiernas tempel och pyramider bara var byggda för gudsdyrkan eller som enorma gravkammare, är att egyptierna använder en speciell teknik som möjliggör för människan att besöka Världen bortom, även innan döden. Män och kvinnor får genom initiationsriter lära sig tekniker att att träda in i ett tillstånd som de beskriver som qed (en slags meditativ sömn) för att separera sitt medvetande från kroppen och besöka gudarnas värld. När de återkommer till jorden och den fysiska kroppen igen har de med sig upplevelser och insikter från Världen bortom. Djupt inne i templens mörkaste delar finns särskilda kammare för sådana mystiska resor, men även pyramiderna har sådana kammare (som man tidigare inte har vetat vad de använts till) med hieroglyfer på väggarna som beskriver sådana astrala resor.

Cheopspyramiden

Ramses grav, illustration hur han står på två sammanflätade ormar som omringar universum och skådar bortom dess baksida.

Denna pyramid byggs ca 2 600 år fvt och är en av Egyptens äldsta och största pyramider och den enda av antikens sju underverk som finns kvar att beskåda. Cheopspyramiden är 146 meter hög och består av ca 1,3 miljoner stenar som väger mellan 2-3 ton, några upp mot 20 ton. Det tar uppskattningsvis 23 år att uppföra pyramiden, vilket innebär att 10 000 man jobbar dygnet runt och placerar 35 färdiga block varje timme. Blocken tillverkas och placeras med en precision som förvånar moderna byggherrar. De 144 000 ytterstenarna vitpoleras och pyramiden reflekterar solens strålar i ett strålande kritvitt sken. De forna Egypterna kallar pyramiden Cheops akhet och akhet betyder horisont, stråla. (Idag är den vita polering borta med vinden.)

Kungens kammare pekar på stjärnan Al Nitak i Orions bälte. Stjärnbilden Orion är för egyptierna associerad med den egyptiska guden Osiris.

Pekar på stjärnan Alpha Draconis, dåtidens polstjärna. Draken som vaktade äppelträden. Hera placerade draken i himlen. Hera håller i ett äpple. Polaris på grekiska betyder Satan. Polaris på grekiska betyder Satan, som i detta fall är ett annat namn för Lucifer, ljusbringaren. Draken är under forntiden symbol för livskraft och styrka. Den bevingade draken är en stark symbol för gudomlig vishet och transcendens och symboliserar ett uppstigande till mystiska och andliga höjder.

Drottningens kammare pekar på stjärnan Sirius, associerad med gudinnan Isis. Egyptierna baserade sin kalender utifrån Sirius bana. Sirius ingår i stjärnbilden Stora Hund. Stora hund associerades med guden Anubis, de dödas beskyddare.
 

De gamla egyptierna har en välutvecklad kunskap om universum, de vet att jorden är rund och de kartlägger planeternas rörelser. Sirius är den viktigaste stjärnan på himlen eftersom deras kalender baseras på planetens bana. Sirius identifieras med egyptiernas främsta gudinna Isis.

Följeslagare till gudinnan Isis var hennes man guden Osiris. Himlens följeslagare till stjärnbilden Stora Hund (som inkluderar Sirius) är stjärnbilden Orion, som jämställdes med guden Osiris. (stjärnhimlen rör sig från öster mot väst)

Guden Anubis, de dödas beskyddare, framställs som en hund (hyenahuvud) och symboliseras av stjärnbilden Stora Hund, där Isis stjärna Venus ingår.