Då och nu

Vintergatan

Fram till 1920-talet trodde många forskare att Vintergatan var universums enda galax.
Vintergatan är enorm, ofattbar enorm, men fyller inte ens en biljondel av hela universum.


Utseende och storlek

Vintergatan är vår alldeles egen galax, en roterande s.k. spiralgalax med utåtgående armar. Vårt solsystem ligger i utkanten av en av dessa armar, och vi färdas runt galaxens centrum med en hastighet av 1,7 miljoner km/tim. (Centrum av Vintergatan ligger 30 000 ljusår bort, i riktning genom Skyttens stjärnbild.)

Vintergatan bestående av mellan 200 till 400 miljoner stjärnor (solar) och från jorden kan du skåda ca 600 av dessa. Eftersom galaxen är formad som en skiva ser du dess stjärnor som ett glittrande band på himlen. I andra riktningar finns bara ett fåtal stjärnor, för då blickar du ut i universums svarta tomrum. Den väldiga ansamlingen av stjärnor och tillhörande planetsystem kan lura dig att tro att den är trångbodd, men betänk då att det tar ljuset ca 100 000 år att passera från galaxens ena sida till den andra. 300 000 km/sekund i hundra tusen år!

 

Ålder

Man har hittat stjärnansamlingar i Vintergatan som är 12,6 miljarder år gamla. Den äldsta stjärnan man hittat, en idag döende vit dvärg, är 13,2 miljarder år gammal, alltså bara en halv miljard år yngre än universum.

Stjärnor dör visserligen i olika åldrar men man tror att många av galaxens stjärnor tillhör andra eller tredje generationen, däribland vår egen sol. De gamla döda stjärnorna har spridit ett stoft av väte, helium och andra grundämnen som fyller galaxen och det är detta stoft som kontinuerligt klumpar ihop sig till nya stjärnor och solsystem.

 

Avstånd

 

  • 4,2 ljusår (39,9 bilkoner kilomter) bort ligger Proxima Centauri, vår närmaste stjärna förutom solen. För en rymdfärjorna som uppnår omkring 30 000 km/h skulle det ta runt 150 000 år att åka dit.

 

  • 8,6 ljusår (ca 80 biljoner kilometer) bort ligger Sirius. Det innebär att om Sirius exploderar före vår sol tar den med oss i döden. Sirius är en av de klarast lysande på stjärnhimlen. Den är huvudstjärnan i stjärnbilden Stora hunden.

 

  • 680 ljusår bort ligger Polstjärnan. En varelse som tittar på oss just nu från Polstjärnan ser ett medeltida 1300-tal med omfattande digerdöd i Europa och kung Magnus Eriksson som regent i Sverige. Planerar de att invadera jorden kanske de inte avskräcks av vårt senaste stridsvapen - krutkanonen.

 

  • 1 600 ljusår bort ligger Orionnebulosan, ett område i rymden där det bildas nya stjärnor. Du hittar den genom att utgå från den mellersta stjärnan i Orions bälte och nedanför denna finna tre ljuspunkter i en lodrät rad som utgör Orions svärd. Den mellersta av dessa är Orionnebulosan.

 

  • 5 000 ljusårs bort från jorden ligger Lagun-nebulosan.  Den har en diameter på ungefär 130 ljusår och är något av det ljusstarkaste i vår galax, 20 ggr starkare än vår sol. Den lyser med blått sken i stjärnbilden Skytten. Observationer av nebulosan tyder på att en intensiv stjärnbildning pågår i vissa delar av den. Nebulosan syns med blotta ögat om himlen är mörk, men bara från södra Sverige.

 

Ett fåtal objekt utanför galaxen som inte är stjärnor går att se för blotta ögat, speciellt om man inte har störande belysning i närheten.

 

  • 160 000 ljusår bort ligger vår närmaste galax, Magellanska molnet, en dvärggalax bara en tiondel så stor som Vintergatan. P.g.a. det korta avståndet från oss och att den faktiskt ligger i omloppsbana runt vår galax är teorin är att Magellanska molnet en gång slet sig loss från Vintergatans rotation. Tyvärr är den bara synlig på södra stjärnhimlen.

 

  • 2,3 miljoner ljusår (25 miljoner miljoner miljoner km) bort ligger Andromedagalaxen. Det är vår närmaste stora galaxgranne i rymden, nästan dubbel så stor som Vintergatan. Du ser den under goda förhållanden med blotta ögat, som ett utsträckt töcken i stjärnbilden Andromeda (på norra stjärnhimlen). Andromedagalaxen närmar sig vår med en halv miljon kilometer per år och kommer att kollidera med oss om några miljarder år.